Sök
Det går även trycka Enter för att söka Eller Esc för att avbryta
Seminarier
  • Almedalen, juli 2018

    Tryggad energiförsörjning med flexibla lösningar – fungerar det i verkligheten?

    Förutsättningarna för flexibilitet är olika för olika industrigrenar, påpekade Carl-Michael Raihle:

    – Det är svårt att flexa där produktionen fordrar uppvärmning av instrument till 1 600–1 700 grader, medan pappersmassindustri är en bättre lämpad bransch.

  • Almedalen, juli 2018

    Hur gör vi den nya Sidenvägen hållbar globalt och för Sverige?

    Politiken behöver först förstå möjligheterna att konvertera från LNG till LBG, och där finns det inga styrmedel för att möjliggöra det i Sverige till skillnad från Norge och Finland, sa Maria Malmkvist.

  • Almedalen, juli 2018

    Industriell renässans – skapar den hållbarhet och konkurrenskraft i Sverige och USA?

    Snarare än att påverka prisnivåerna, leder den nuvarande politiken i USA till att viljan att göra långsiktiga utlandsinvesteringar minskar, vilket är problematiskt för industrialiseringen, sa Elin Akinci.

  • Almedalen, juli 2018

    Nya affärsmodeller när energimarknaden ställer om – vad kan vi lära i tider av disruptiv omställning?

    Genom att bredda vårt ägande, bli mer resurseffektiva och stötta start-ups vill vi pusha för nya innovationer, sa Catarina Nauclér.

  • Almedalen, juli 2018

    Strategin för att realisera biogasens nyttor

    Problemet är fortfarande behovet av en långsiktig och säker avsättning för biogasproducenterna. Vi måste fokusera på marknaden, kunden, betonade Björn Fredriksson Möller.

Almedalen 2018 – med de smartaste samtalen om klimat och energi!

Årets seminarier i Almedalen genomfördes i ett stundtals kylslaget Visby 2-3 juli. Men publiken kom och lyssnade till intressanta diskussioner mellan företrädare för politik, näringsliv och organisationer.

Stort tack till alla medverkande och till publiken!

Nedan följer korta referat och citat från seminarierna. Foto: Anette Persson

Här kan du ladda ner programmet som pdf-fil.

 

Måndag 2 juli, kl 13–14

Tryggad energiförsörjning med flexibla lösningar – fungerar det i verkligheten?

Vilka flexibla lösningar kan säkra försörjningstryggheten i framtidens energisystem? Vad ska ersätta kärnkraften när den gradvis fasas ut? Vi diskuterade hur flexibilitet kan värna konkurrenskraft, försörjningstrygghet och välfärd i det framtida energisystemet. I samarbete med Energiforsk.

Medverkande: Sofia Fölster, riksdagsledamot (M),  Emilia Töyrä, riksdagsledamot (S), Tomas Kåberger, professor, Chalmers tekniska högskola, Carl-Michael Raihle, ordförande SKGS, Ulla Sandborgh, generaldirektör Svenska kraftnät, Johan Zettergren, vd Swedegas.
Moderator:
Markus Wråke, vd Energiforsk

 

Ulla Sandborgh, Carl-Michael Raihle, Sofia Fölster, Tomas Kåberger, Emilia Töyrä och Johan Zettergren i panelen. Moderatorn Markus Wråke längst till höger.

 

KORT FRÅN SEMINARIET

Moderatorn Magnus Wråke konstaterade att det är svårt att vara emot flexibilitet i elnätet. Frågan handlar snarare om leveranssäkerhet, vad elen från förnybara källor får kosta för att vara gynnsam och om vi kan spara pengar på flexibilitet.

Utmaningarna framåt rör bland annat nätkapacitet och de alltför långsamma tillståndsprocesser som följer av dem samt att få ett gemensamt nordiskt system på plats, menade Ulla Sandborgh. Hon tror inte att Norden är självförsörjande på lång sikt, men ett nordiskt samarbete är prioriterat.

Carl-Michael Raihle påpekade att förutsättningarna är olika för olika industrigrenar:

– Det är svårt att flexa i branscher där produktion fordrar uppvärmning av instrument till 1 600–1 700 grader, medan pappersmassindustri är en bättre lämpad bransch. I vilken grad basindustrin i framtiden kommer flexa eller inte avgörs av leveranssäkerhet, kvalitet och konkurrenskraftiga priser.

Tomas Kåberger, påpekade att el beskattas som om den hade negativ miljöeffekt – även vatten- och vindel. För att främja omställning till el från förnybara källor krävs politiska förändringar av skattesystemet.

De två närvarande politikerna, Sofia Fölster och Emilia Töyrä, fick en fråga från publiken om hur beskattning av el skulle kunna utformas smartare. I dagsläget beskattas ändlig och förnybar el likadant, vilket är ett problem – företag som arbetar med flexibilitet premieras inte. Båda svarade att frågan är svår, men att förslaget om att beskatta miljöskador snarare än teknisk utveckling är intressant och att det är en grundsyn de delar.

Sofia Fölster underströk sin glädje över energiöverenskommelsen, som medfört att politiska diskussioner kommit att handla mindre om partipolitiska ställningstaganden och i större utsträckning börjat gå på djupet i frågor. Hon lyfte fram leveransgarantin, som hon menar gör att målet om hundra procent förnybar energi 2040 kan innebära att kärnkraften inte kommer kunna avvecklas. En nackdel med energiöverenskommelsen är att den saknar exakta styrmedel för att uppnå ökad flexibilitet, menade Sofia Fölster.

Emilia Töyrä betonade vikten av att kunskapen hos konsumenterna ökar – annars är det svårt att göra de smarta val som krävs för flexibilitet. Ett led i detta är att möjliggöra för ökad användning av smarta IT-lösningar och instrument som beskriver för konsumenten vad som är klokt och medför lägre priser.

Sverige har lyckats kombinera tillväxt med låga utsläpp, menade Johan Zettergren. Även han ansåg att energiöverenskommelsen är mycket positiv och ett styrkebevis, om än med vissa problem. Det finns underskott i produktionen och distributionssystemen, där många hoppas att marknaden ska lösa flexibiliteten. Energimarknaden inte är en perfekt marknad och den fungerar alltför kortsiktigt, med betydande regleringsrisker, ansåg Johan Zettergren och efterlyste en ”effektkommission”.

 

Måndag 2 juli, kl 14.30–15.30

Hur gör vi den nya Sidenvägen hållbar globalt och för Sverige?

Seminariet utforskade Kinas planer för världens största infrastrukturprojekt, den nya Sidenvägen. Vilka ekonomiska, miljömässiga och geopolitiska konsekvenser innebär den för Sverige och vad behövs från svensk sida för att göra den nya Sidenvägen hållbar? I samarbete med Svensk Sjöfart och 2030-sekretariatet.

Medverkande: Svante Axelsson, samordnare Fossilfritt Sverige, Maria Malmkvist, vd Energigas Sverige, Magnus Kårestedt, vd Göteborgs Hamn, Kristina Yngwe, riksdagsledamot (C), Teres Lindberg, riksdagsledamot (S), Lars Höglund, vd Furetank Rederi, Johan Zettergren, vd Swedegas, Rikard Engström, vd Svensk Sjöfart.
Moderator:
Mattias Goldmann, vd Fores

Mattias Goldmann (till vänster) ledde seminariet med Rikard Engström, Magnus Kårestedt, Svante Axelsson, Maria Malmkvist, Johan Zettergren och Lars Höglund i panelen.

 

KORT FRÅN SEMINARIET

Mattias Goldmann inledde med att redogöra för de historiska grunderna för den nya Sidenvägen, som är ett av världens största infrastrukturprojekt. Det ska binda ihop Kina med Europa via handelsleder genom Centralasien. Den nya Sidenvägen innebär nya exportmöjligheter för svensk industri och näringsliv, men också ökade klimatutmaningar längst transportlederna som behöver hanteras.

Maria Malmqvist menade att gasen har en viktig roll när det gäller omställning av svenska transporter, särskilt gällande sjöfarten. Ur det perspektivet innebär Sidenvägen stora möjligheter att ställa om bränslet till flytande naturgas, LNG.

– Om vi gör det kan vi successivt få in flytande biogas i sjöfarten.

Svante Axelsson ansåg att Sidenvägen är positiv på långt sikt men att det är lite struligt på kort sikt.

– Godstransporter är en eftersatt verksamhet och kunderna kommer att kräva det som hygienfråga och därför kommer trycket att öka på stora varujättar som IKEA. De kommer vilja ha fossilfria transporter av varumärkesskäl.

Hur får vi till omställning till hållbara transporter och har regeringen en strategi för hållbara transporter, undrade Mattias Goldmann.

Politiken behöver först förstå möjligheterna att konvertera från LNG till LBG, och där finns det inga styrmedel för att möjliggöra det i Sverige till skillnad från sina grannländer Norge och Finland, svarade Maria Malmkvist.

Svante Axelsson tillade att regeringen är nöjd med att leverera en godsstrategi och den är hyfsat bra för att vara en sådan stor produkt. I godsstrategin argumenterar man för att klimatpolitiken också är närings- och exportpolitik. Det finns intäkter att ta hem om man ligger först i klimatomställningen.

Lars Höglund berättade om företagets ambitioner för att stimulera flytande biogas i sin verksamhet, eftersom man vill hänga med i utvecklingen och vara så rena som möjligt.

Flytande naturgas, LNG, är tillgängligt som bränsle, men med samma teknik kan man gå över till flytande biogas, LBG. Även om det innebär en högre kostnad så finns det kunder som är intresserade att betala extra för hållbara transporter.

Magnus Kårestedt menade att hamnen är redo att ta emot den typ av fartyg som Furetank investerar i. Att Sidenvägen går sjövägen är viktigt för svensk export och klimatpolitik, eftersom transporter med fartyg tar stora mängder gods och därmed minskas klimatbelastningen.

– Vi exporterar lika mycket till Kina som vi importerar och vi ser en utveckling där fartygen blir större för att möta den växande efterfrågan. Det i sin tur skapar problem för svenska farleder som inte är anpassade för den typen av transporter. Därför är det bra att regeringen nu skjuter till 1,25 miljarder kronor i farledsfördjupning i Göteborgs hamn. Efter det är det viktigt att transporterna på land hänger med i utvecklingen och att vi investerar i både vägar och järnväg.

Magnus Kårestedt påpekade att det kommer finnas en palett av olika bränslen för hållbara transporter: – De största containerfartygen kommer att gå på LNG och hamnarna måste bygga en infrastruktur för att möta detta. LNG-terminalen i Göteborg är ett led i detta och ett viktigt miljökliv för att få sjöfarten att använda mer biogas.

Johan Zettergren inledde med att hylla de initiativ som bidrar till att göra transporterna hållbara.

– Vi hyllar företag som Furetank som går i bräschen för framtidens hållbara transporter som möjliggör för kunden att välja grönt!

Han fortsatte med att påpeka att signalerna från kunderna är tydliga om att de vill ha rena transporter, men att politiken behöva hänga med och bli tydligare kring styrmedel. I de nordiska grannländerna finns det exempelvis statsstöd eller fonder där företag kan ansöka om medel. Så länge det finns en efterfråga kommer behovet av styrmedel för hållbara transporter att öka.

Rikard Engström menade att man måste jobba brett med incitament, från marknad till politik, för att utvecklingen ska gå lite snabbare framåt. Det viktiga är stimulansåtgärder som utgår från helhetsperspektiv inom sjöfarten.

Teres Lindberg konstaterade att Sverige är ett litet exportberoende land och vi har ett strategiskt intresse att exportera till Kina. Vi kan och ska driva krav men samtidigt får vi inte glömma bort att vi är en liten spelare på världsmarknaden.

Kristina Yngwe såg den stora potentialen att ställa om till hållbara transporter, men lyfte samtidigt upp riskerna som måste hanteras på EU-nivå:

– Man bör ha en sund skeptisk inställning eftersom Kina inte är vilket land som helst. Vi ska dock inte stänga dörren för de möjligheter som Sidenvägen öppnar.

Sjöfarten upplever att incitamenten för hållbara transporter har försämrats över tid. Varför är det så, undrade Mattias Goldmann.

– Det är tråkigt att branschen upplever det så, men regeringen har gjort en del saker för att underlätta. Den nationella godsstrategin som regeringen presenterat har varit efterfrågad av branschen länge och kanske blir nästa steg en sjöfartsstrategi. Det finns också medel i klimatklivet att söka för att öka biogasen i infrastrukturen, svarade Teres Lindberg.

– Centerpartiet har också föreslagit investeringar för omställning av transporterna men vi vill att pengarna ska satsas där det finns en marknadsefterfrågan. När det gäller exempelvis farledsavgifterna så är det så att om har vi ett avgiftssystem som inte levererar klimatnytta, utan snarare upplevs som en belastning, har man ett politiskt ansvar att lösa detta, svarade Kristina Yngwe.

 

Tisdag 3 juli, kl 10–11

Industriell renässans – skapar den hållbarhet och konkurrenskraft i Sverige och USA?

Hur ska svensk industri hävda sin styrka i en allt hårdare global konkurrens? I USA har industrin fått en renässans som drivs av en konkurrenskraftig energiförsörjning. Finns det lärdomar att lära sig av den amerikanska utvecklingen kring hållbarhet och konkurrenskraft? Arrangeras i samarbete med SSAB.

Medverkande: Peter Dahlen, vd American Chamber of Commerce, Elin Akinci, marknadsanalytiker Energimyndigheten, Maria Sunér Fleming, enhetschef Energi, Infrastruktur och Miljö på Svenskt Näringsliv, Martin Pei, teknisk direktör SSAB, Anna-Caren Sätherberg, riksdagsledamot (S), Johan Zettergren, Swedegas.
Moderator: Åsa Julin

Almedalen

Peter Dahlen, Anna-Caren Sätherberg, Johan Zettergren, Martin Pei, Elin Akinci och Åsa Julin. Maria Sunér Fleming hade bråttom till nästa seminarium.

 

KORT FRÅN SEMINARIET

Peter Dahlen inledde med att beskriva den amerikanska synen på industri. Han menade att den amerikanska marknaden skiljer sig från den svenska genom det federala systemet, där enskilda stater kan testa olika lösningar. Om de visar sig gynnsamma, kan andra stater ta efter. Systemet är mindre centralstyrt vilket medför att stater som trotsar presidentens syn på Parisavtalet kan fortsätta efterleva avtalet, vilket omkring hälftenav staterna gör. De flesta amerikanska företag har redan ställt om till mer klimatsmarta lösningar och ändrar inte på det, då det speglar efterfrågan. I USA sker växlingen till grön el mycket tack vare låga prisnivåer, då konsumenterna köper det som är billigast och det som finns tillgängligt.

Anna-Caren Sätherberg gav en bild av ett Sverige där företag präglas av en stark utveckling, fler anställs inom industrin, verksamheter som tidigare lokaliserats till utlandet flyttar hem, produktiviteten ökar, varuexporten växer och industrin har den högsta framtidstron på 20 år:

– Regeringens arbete de senaste fyra åren har i stor utsträckning syftat till att främja detta, bland annat genom energiöverenskommelsen och kunskapslyftet.

Elin Akinci problematiserade hon Donald Trumps presidentskap, som präglas av försök att öka styrningen av staterna som innebär en centralisering av beslutsfattandet, vilket påverkar marknader och skapar osäkerhet. Snarare än att påverka prisnivåerna, leder den nuvarande politiken till att viljan att göra långsiktiga utlandsinvesteringar minskar, vilket är problematiskt för industrialiseringen.

Maria Sunér Fleming var stolt över att företräda svenskt näringsliv och företagsamhet som består av så många företag inom olika branscher som arbetar proaktivt med miljö och hållbarhet:

– Ett fortsatt gynnsamt näringslivsklimat är viktigt för industrialiseringen, och att det beror av fler frågor såsom kompetensförsörjning, skattesystem och transportinfrastruktur. Vad gäller energitillgång är det en fråga om att den prisbild som råder med el med låg klimatpåverkan som kan handlas till konkurrenskraftiga priser måste upprätthållas.

På SSAB betraktas hållbarhet och tillväxt som något som går hand i hand och som är en viktig del av affärsmodellen, enligt Martin Pei. Tillsammans med LKAB utvecklar SSAB en världsunik fossilfri process, vars syfte är att minska koldioxidutsläppen. Projektets finansiering har nyligen säkrats, vilket har möjliggjort för projektet att gå in i sin andra fas, där det skalas upp.

Johan Zettergren sa att samtidigt om Sverige och USA uppvisar många motsatsförhållanden, är USA intressant och något att inspireras av, exempelvis på området hur infrastrukturen kan bidra till industrialiseringen. Sveriges tillgång till skog samt vatten- och kärnkraft i kombination med förståelsen för och kunskapen om cirkulär ekonomi kan användas för att främja industrialiseringen.

En deltagare i publiken påtalade de flaskhalsar som uppstår till följd av energiinfrastrukturens begränsade omfattning, vilket medför att företag får tacka nej till spännande förfrågningar. Att tillståndsprocesserna för att expandera nätet dessutom är så långsamma gör inte saken bättre.

Johan Zettergren la till att han hoppas att nya beslutsfattare efter valet kan ta sig an de tillståndsprocesser som i dag kan pågå upp till tio år. Ur ett investeringsperspektiv vore processer om två till tre år önskvärda.

– Frågan klättrar på agendan, inte minst angående att elnätet börjar bli fullt, sa Maria Sunér Fleming. Då detta hindrar Sverige från att ta sig an spännande industrier, menar hon att inte minst hennes egen organisation kommer prata mer om detta framöver.  

 

Tisdag 3 juli, kl 13–14

Nya affärsmodeller när energimarknaden ställer om – vad kan vi lära i tider av disruptiv omställning?

Digitaliseringen skapar nya affärsmodeller när energimarknaden ställer om. Särskilt utmanade blir det för energiaktörer som måste gå ifrån sina tidigare affärsmodeller. Vad kan vi lära oss från andra branscher för att attrahera nya kunder i tider av disruptiv omställning?  

Medverkande: Azita Shariati, vd Sodexo, Mimmi Alladin, affärsutvecklingschef Siemens, Marc Hoffmann, Sverigechef E.ON, Lars Mårtensson, chef miljö & innovation AB Volvo,  Catarina Nauclér, utvecklings- och innovationschef Fortum, Hanna Paradis, affärsutvecklare Swedegas
Moderator:
Johan Zettergren, vd Swedegas

Almedalen

Marc Hoffman, Hanna Paradis, Catarina Nauclér, Lars Mårtensson, Mimmi Alladin och Azita Shariati. Moderatorn Johan Zettergren längst till höger.

 

KORT FRÅN SEMINARIET

Marc Hoffman beskrev de megatrender i världen som alla branscher berörs av just nu. Det handlar exempelvis om elektrifiering av produkter och tjänster samt att kunderna vill göra så mycket som möjligt digitalt. E.ON välkomnar utvecklingen och ser det som en möjlighet att utveckla sitt affärserbjudande.

– Vi har 100 000 privatkunder i Sverige och med våra lösning att digitalisera eldistributionen kan vi ge kunden nya upplevelser kring elektromobilitet och digitala lösningar i hemmet.

Catarina Nauclér fortsatte på samma spår men valde att fokusera på innovationslösningar inom energiproduktionen.

Vår affärsmodell bygger på att investera i produktionen eftersom tillgången till el möjliggör resurseffektivitet. Genom att bredda vårt ägande, bli mer resurseffektivare och stötta start-ups vill vi pusha för nya innovationer.

Hanna Paradis menade att infrastrukturen kommer vara grundläggande för omställningen till ett fossilfritt samhälle och utmaningen ligger i att hitta affärsmodeller där infrastrukturen kan spela en naturlig roll.

Lars Mårtensson fokuserade på vikten av kundfokus och strategiska samarbeten kring automation.

– Även om vi tillverkar våra lastbilar för hela världen ser vi Sverige som en demonstrationsarena för ny teknik som vi kan exportera globalt. I viss mån är både fordons- och energibranschen konservativa och utmanas av nya aktörer. Det vi gör är att försöka bejaka förändringar, fokusera på den nya tekniken och inte fastna i den gamla tekniken.

Mimmi Alladin betonade vikten att ta med förändrade kundrelationer i sin affärsmodell. Att bygga nya affärserbjudande handlar mycket om co-creation, att bryta upp silon mellan olika avdelningar i företag och skapa lösningar tillsammans med kunden.

– Siemens kan inte skapa en produkt eller tjänst själva utan att vi utvecklar dem tillsammans med våra kunder. Vi har skapat ett eget bolag för att jobba med kundnära lösningar och innovationer och därför vågar vi också flytta fram våra positioner på marknaden.

Azita Shariati kände igen beskrivningarna från sin egen bransch och konstaterade att de megatrender som pågår i samhället kräver att företag jobbar på ett annorlunda sätt. Idag jobbar företagen mycket mer ihop med sina konkurrenter för att lösa problemen för slutanvändarna. Det innebär att makten inte ligger längre kvar hos företagen utan hos slutkonsumenterna genom digitalisering och ändrade konsumtionsvanor.  

– Förändringen ligger i våra arbetsplatser och hur vi tar tillvara kompetens hos våra medarbetare genom inkludering. Man måste respektera att jag inte har alla svar utan jag måste lösa utmaningen tillsammans med mina medarbetare och kunder. Min rekommendation till energibranschen är att se över vilka kompetenser som hjälper dem in i framtiden. En promille av världens befolkning bor i Sverige men hälften av det vi producerar exporterar vi till omvärlden. Vi är helt enkelt beroende av andras människors kompetenser. 

Panelen diskuterade också behovet av en intern kultur i företagen som främjar innovation. Den ligger inte främst i teknisk kompetens utan ska lösa kundens behov. Innovationer främjas av att medarbetarna får ansvar och kan jobba lite friare.

Azita Shariati varnade för synen att innovationer ska komma från huvudkontoren.

– Det handlar om att driva innovationskultur och inte innovationsprojekt som oftast kommer från huvudkontoret. När medarbetare skapat mervärde på sin arbetsplats så har man nått innovation.

Avslutningsvis kommenterade hon de hinder organisationer möter i sin strävan att bli innovativa:

– Det största hindret är att företagen inte ser effekterna av tjänsteleveransen som kommer av innovationen. Så länge de inte ser effekterna kommer tjänsteleveransen alltid att betraktas som en kostnad. Hundra tusen kronor ses som en enorm kostnad om man inte ser värdet av leveransen, medan en miljon kronor plötsligt kan betraktas som en investering om man ser effekterna.  

 

Tisdag 3 juli, kl 16.30–17.30

Strategin för att realisera biogasens nyttor

Biogasen är en viktig pusselbit för att Sverige ska nå de tuffa miljö- och klimatmål som regeringen och FN har satt upp. Biogas skapar dessutom försörjningstrygghet, nya jobb och ger växtnäring till jordbruket. Men för att förverkliga biogasens samhällsnyttor behövs en strategi – snart. Arrangeras av Energigas Sverige i samarbete med Swedegas.

Medverkande: Åsa Westlund, biogasutredare (S), Jan Strandhede, PR & Public Affairs-ansvarig, Volvo Lastvagnar Sverige, Hanna Paradis, affärsutvecklare förnybar gas Swedegas, Björn Fredriksson Möller, senior specialist E.ON, Stefan Nygren, marknadschef Skoda Sverige, Weine Wiqvist, vd Avfall Sverige, Mats Eklund, professor Biogas Research Center Linköpings universitet, Maria Malmkvist, Energigas Sverige.
Moderator: Anders Mathiasson, senior rådgivare Energigas Sverige

Almedalen

Åsa Westlund, Hanna Paradis, Björn Fredriksson Möller, Maria Malmkvist och Weine Wiqvist. Moderatorn Anders Mathiasson längst till höger.

 

KORT FRÅN SEMINARIET

”Få är så efterlängtade som du!” Anders Mathiasson introducerar regeringens biogasutredare, Åsa Westlund.

”Det är en bred utredning som ska genomföras på kort tid. För det är bråttom, helt enkelt. Vi behöver mycket input. Och utredningen ska vara klar i början av juni.” Åsa Westlund om sitt utredningsuppdrag.

”Det finns alltid en risk med att gå över till något nytt. Och det har stor betydelse för åkarna. De behöver långsiktiga villkor.” Jan Strandhede om transportsektorns övergång till förnybara bränslen.

Tillgången till biogas, biogasens övriga nyttor och långsiktigheten i de ekonomiska styrmedlen – Agneta Rings medskick till utredningen.

”Tjänstebilsmarknaden är viktig för efterfrågan på biogasbilar och begagnatmarknaden är nyckeln. Idag finns ingen andrahandsmarknad för biogasbilar.” Stefan Nygren om varför efterfrågan på biogasbilar inte lyfter.

”Det händer mycket med biogasen i Europa – på ett positivt sätt, det är en växande marknad. Men den kommer att svänga fram och tillbaka. Fast biogasen har hittat en kundkrets.” Hanna Paradis om utvecklingen för biogasen som även påverkar den svenska marknaden.

”Investeringskostnaden är en sak, men problemet är fortfarande behovet av en långsiktig och säker avsättning för biogasproducenterna. Vi måste fokusera på marknaden, kunden.” Björn Fredriksson Möller om var åtgärderna bör sättas in.

”Biogas är det svenskaste drivmedel vi har. Det är bra om det vid en kris för ett system för inhemsk produktion.” Maria Malmkvist om en av biogasens samhällsnyttor.

Insamling av matavfall från verksamheter, som restauranger, skolor och andra storkök, samt biogödseln, som måste blir en torrare produkt, var två punkter Weine Wiqvist lyfte fram som viktiga i utredningen.

”Vi behöver inte så mycket mer teknikutveckling, vi ska inte hitta på så många mer nya saker. Vi ska använda de kunskaper vi har och göra det storskaligt så att det leder till strukturella omvandlingar.” Mats Eklund om vägen framåt.

”Det är härligt att höra all optimism.” Åsa Westlund tackade för synpunkter och idéer.