Sverige får inte kompromissa med miljönyttan i våra biodrivmedel och därmed riskera stödet för en omställning till en fossiloberoende transportsektor. Rätt klassificering och transparent miljömärkning måste kunna utkrävas av såväl fossila som förnybara drivmedel, skriver flera debattörer som argumenterar för mer biogas.
Flera medier har under hösten rapporterat om den mycket tveksamma miljönyttan med biodiesel och HVO baserad på palmolja och dess biprodukt PFAD, till exempel Aktuell Hållbarhet (5/9), Sveriges Natur (14/9), SvD (28/11), SVT Mitt i Naturen (1/12) och nu senast GP (13/12). När regnskog avverkas i Sydostasien för att ge plats åt palmoljeproduktion leder det till stora punktutsläpp av koldioxid och en ekologisk katastrof i berörda områden.
Biodrivmedel är en nödvändig del i omställningen till en fossiloberoende transportsektor. Men för att biodrivmedlens roll i själva omställningen skall vara trovärdig måste vi kunna lita på att de biodrivmedel som används är bra för miljön. Det får aldrig råda någon som helst misstanke om att mer biodrivmedel i Sverige innebär mindre regnskog. Både företag inom branschen och politiker måste därför se till att alla palmoljeprodukter hålls borta från drivmedelsmarknaden.
Norge har nyligen beslutat att från årsskiftet klassa om palmoljeprodukten PFAD från restprodukt till biprodukt eftersom den har ett nästan lika högt marknadsvärde som palmolja. PFAD ger alltså en intäkt som blir en drivkraft för ökad avverkning av regnskog till förmån för palmoljeplantager. Producenterna kan till och med öka utbytet av PFAD genom små justeringar i produktionskedjan. Stora ursprungsländer för råvara till HVO som Tyskland, Storbritannien och Holland har, liksom Norge, klassat PFAD som biprodukt. Omklassificeringen till biprodukt innebär att miljökostnaden för att producera PFAD måste räknas in hela vägen tillbaka till palmoljeplantagen, vilket är högst relevant då palmoljeplantager uppenbarligen har stor miljöpåverkan.
En motsvarande omklassificering borde därför snarast ske även i Sverige i syfte att säkerställa fortsatt hög trovärdighet för bra biodrivmedel. En sådan omklassificering kan regeringen genomdriva utan att tillfråga riksdagen eller invänta andra förändringar på drivmedelsområdet. Det är viktigt att konstatera att palmoljeprodukter fortfarande står för en låg andel av de biodrivmedel som används i Sverige och att de flesta leverantörer och de flesta biodrivmedelsprodukter inte alls har någon koppling till palmoljeindustrin. Detta gäller exempelvis svenskproducerad HVO, liksom E85, RME och biogas.
Biogas är ett utmärkt exempel på användning av restprodukter i dess rätta bemärkelse. Över 90 procent av biogasen som används till transporter i Sverige kommer från just restprodukter och avfall, oftast också från Sverige. Ett exempel är den matavfallsinsamling som många kommuner nu bygger ut. En fortsatt utveckling av avfallshanteringen i Sverige kan dessutom skapa ännu mer resurser för biogasproduktion. Det finns i dag 50 000 gasfordon och en infrastruktur som är utbyggd i stora delar av Sverige. EU förordar dessutom en fortsatt utbyggnad av infrastrukturen för gastankning då man ser biogas som ett utmärkt komplement till en fortsatt satsning på ökad elektrifiering av vägtrafiken. När man också vill begränsa användningen av biodrivmedel från oljeväxter som palmolja, sockergrödor och stärkelsegrödor i kommande direktivförslag, vill man samtidigt stärka konkurrenskraften för avfalls- och restproduktbaserade biodrivmedel som biogas.
Med biogas i tanken behöver du inte fundera. Den innehåller ingen palmolja eller biprodukter från regnskogen. Den råvara som används har få eller inga andra användningsområden och klimatnyttan är alltid hög. Dessutom bidrar den till kretsloppet i naturen, en ökad produktion av biogödsel för odling av ekologisk mat, fler svenska arbetstillfällen och en bättre handelsbalans. Sverige får inte kompromissa med miljönyttan i våra biodrivmedel och därmed riskera stödet för en omställning till en fossiloberoende transportsektor. Rätt klassificering och transparent miljömärkning som tydliggör ursprung och klimatpåverkan måste kunna utkrävas av såväl fossila som förnybara drivmedel. Först med en omklassificering av PFAD till biprodukt i likhet med Norge och Storbritannien kan ursprunget kontrolleras hela vägen tillbaka till odlingen och dess miljöpåverkan synas i redovisningen.
Anna Grauers
affärschef Eon Biofor
Bo Ramberg
vd, FordonsGas Sverige AB
Håkan Thorbjörnsson
Strategidirektör, Göteborg Energi AB
Mattias Philipsson
vd Svensk Biogas AB
Klas Gustafsson
vvd, Tekniska verken
Johan Zettergren
vd Swedegas
Mätta Ivarsson (MP)
regionråd och ordförande Regionala utvecklingsnämnden, Region Skåne
Pontus Lindberg (M)
regionråd, 2:e vice ordförande Regionala utvecklingsnämnden, Region Skåne
Debattartikel i SvD 2016-12-20.