Partiledarnas oförmåga att ge klara besked om energipolitiken hotar inte bara jobben och vår ställning som föregångsland. Det riskerar också leda till att vi inte når våra uppsatta miljö- och klimatmål. Därför behöver Sverige en bred och långsiktig politisk överenskommelse om energipolitiken.
I EU:s senaste konkurrenskraftsrapport,
Utan industrin ingen tillväxt och sysselsättning, slås det fast att tillverkningsindustrin fortfarande behöver återhämta sig för att nå upp till nivåerna innan finanskrisen inföll 2008. Fler olika initiativ behövs men inte minst finns det ett stort behov av en fungerande energipolitik. Instabila energipriser riskerar till och med att orsaka en europeisk avindustrialisering. Och när det gäller att skapa stabilitet och långsiktiga förutsättningar är det de politiska partierna som bär det yttersta ansvaret.
Frågan är dock om politiken verkligen är beredd att axla det ansvaret? I den gångna partiledardebatten tog inte någon av partiledarna tillfället i akt att skicka tydliga signaler. Någon annan slutsats går inte att dra än att den politiska prestigen är viktigare än att vi ska kunna behålla konkurrenskraften samtidigt som vi värnar om klimatet.
Det finns naturligtvis anledningar till den politiska oviljan. En anledning är ju att en del partier, inom de politiska blocken, fortfarande använder kärnkraftens vara eller icke vara som en politisk plattform. Det är både naivt, okunnigt och mycket, mycket olyckligt. De allra flesta som är verksamma i energi-Sverige i dag skulle hellre se en långsiktig energiöverenskommelse som inte omfattar kärnkraftsfrågan, än att stanna kvar i den verklighet vi har nu. Det viktigaste är att vi utvecklar och investerar i dellösningar som bidrar till att göra oss mindre beroende av fossila bränslen. Men för att nå dit krävs som sagt en stabilitet och en tydlighet på energiområdet som vi inte ser i dag.
För att uppnå målet i klimatstrategin Färdplan 2050, om ett koldioxidneutralt samhälle, krävs mycket omfattande investeringar i såväl ny produktionskapacitet som ny infrastruktur. På den nya energimarknaden ser vi som bransch en stark vilja att skapa och investera i lokala och regionala nät där utbud och efterfrågan integreras genom smarta lösningar för såväl el som gas. Hushållens, transportsektorns och industrins behov möts i flexibla system där olika energislag samspelar, tillhandahållna av såväl etablerade som nya leverantörer. Men moderna lösningar kräver modern politik bortom gamla låsningar och synsätt.
Utan tydlig styrning riskerar energipolitiken – så som den ser ut i dag – att styckas upp i enskilda initiativ och punktinsatser där exempelvis enskilda myndighetsinitiativ kan motverka omställningen. Helhetssynen saknas inom energipolitiken och investeringsklimatet lider i dag stora förluster på grund av den osäkerhet detta skapar. Låt oss nämna några exempel på initiativ som saknas:
Ge solkraft och biogas långsiktiga stabila förutsättningar på motsvarande sätt som vindkraften. Den tydlighet som finns på vindkraftområdet har lett till att såväl entreprenörsdrivna företag som mer etablerade organisationer vågat och vågar miljardinvestera. Med samma stabilitet och ekonomiskt förutsebart stöd för sol och biogas skulle vi med allra största sannolikhet se en liknande utveckling.
Ge de svenska aktörerna på energimarknaden möjligheter att använda gasnäten både för lagring och distribution av förnybar energi.
Redovisa synen på framtiden för LNG och LBG (flytande natur- respektive biogas) när det gäller tunga transporter. LNG bedöms redan i dag kunna ersätta mycket av de bränslen som fartygstrafiken använder – med alla de miljöförtjänster ett sådant storskaligt skifte skulle medföra. LNG har i dag en potential att ersätta över 10 TWh olja inom industrin. Men för att både producenter, rederier och industrin ska våga ta klivet och omfamna LNG-bränslet krävs raka besked om gasens roll i stort. Ge stabila och långsiktiga spelregler för naturgasens infrastruktur som är en förutsättning för att LNG och LBG kan få kommersiell avsättning. Med den utveckling av motorer på tunga fordon som sker kan användandet av LNG som fordonsbränsle på kort sikt bidra till betydande miljövinster. Bejaka energigasernas roll att nå de klimatpolitiska målen.
Ta utgångspunkt i de moderna och nya energinätens nödvändiga struktur för att ta möjliggöra och tillvarata decentraliserad energiproduktion och specifika krav på från olika typer av investerare. Satsningar och stödsystem behöver sättas i ett större sammanhang där initiativ och övergripande målsättningar samspelar, med Färdplan 2050 i fokus. Energiminister Anna-Karin Hatt sa på Energy Summit att ”Man ska vakna upp med samma regler som när man gick och la sig”.
Ta gärna utgångspunkt i ambitionen men se mer till energiinvesteringarnas livslängd så har vi kommit en bit på vägen. Men allra helst – ta en time out från valrörelsen och träffa en bred politisk överenskommelse som ger stabila förutsättningar för nya investeringar, arbetstillfällen och som gynnar miljön.
Lars Gustafsson, vd Swedegas
Lars Frithiof, ordförande Swedegas
Debattartikel i Dagens Samhälle publicerad 2013-10-29