Debattartikel tillsammans med (MP), O2 och Swedish Biogas International i Göteborgs-Posten. Långsiktiga mål och effektiva styrmedel kan ge ökade investeringar i biogas och därmed minskat beroende av importerad olja. Med ny teknik kan tillfälliga elöverskott från vindkraften lagras i gasnäten och därmed fördubbla potentialen för biogas, skriver bland andra Peter Eriksson (MP).
I dag används 1,4 TWh (miljarder kilowattimmar) biogas i Sverige, att jämföra med oljeanvändningen som uppgår till över 180 TWh per år. Men den tekniska potentialen för biogas är avsevärt större och bedöms uppgå till 10–15 TWh baserad på rötning av biologiskt avfall och ytterligare 60 TWh vid termisk förgasning av skogsavfall.
I en ny studie från teknikkonsultföretaget ÅF förordas en ambitiös biogasstrategi som, sammankopplad med vindkraft, kan fördubbla denna potential. Det är nämligen tekniskt möjligt att lagra el i form av biometan. Metoden som kallas Power to gas är prövad bland annat i Tyskland.
I stället för att överproduktion av el från exempelvis vindkraft går till spillo kan den generera vätgas genom elektrolys ur vatten. Vätgasen används därefter för att öka utbytet av biometan vid biogasproduktion.
Även Danmark är på gång
I Danmark, där vindkraften utgör en femtedel av elproduktionen redan i dag, räknar man med att kunna producera 3,5 TWh biogas av tillfälliga produktionsöverskott.
Sverige står inför en storskalig utbyggnad av vindkraften, som enligt ett nationellt mål ska öka från dagens 7 TWh till 30 TWh till år 2030. Det innebär att tillfällen av överproduktion kommer att uppstå allt oftare, och samtidigt kommer perioder av vindstilla kräva snabb tillgång till alternativ elproduktion.
Att ta hand om tillfälliga elöverskott där de uppstår och omvandla elen till biogas i närmaste regionala gasnät vore en optimal lösning på problemet, som skulle kunna öppna för en ännu större vinkraftsutbyggnad.
I Sverige gör biogasen allra störst nytta när den ersätter bensin eller diesel som drivmedel. Riksdagen har beslutat att Sveriges fordonsflotta ska vara oberoende av fossila drivmedel 2030, men för att nå dit behövs betydligt mer kraftfulla åtgärder än vi hittills har sett. Fortfarande står oljan för över 90 procent av transportsektorns energitillförsel.
Styrmedel avgörande
Utvecklingen avgörs i stor utsträckning av vilka styrmedel som staten väljer att utnyttja. Bättre kollektivtrafik och en större andel godstransporter på tåg och till sjöss är viktiga delar. Men Sverige är ett glest befolkat land som också kommer att behöva hållbara landsvägstransporter med både buss och bil.
Därför är det hög tid att ta fram förnybara alternativ till bensin och diesel. Regeringen håller krampaktigt fast vid att alla åtgärder ska vara teknikneutrala, vilket är kontraproduktivt. Det kommer att behövas aktiva satsningar på olika drivmedel.
Åtskilliga forskarrapporter konstaterar att klimateffekten av att byta bensin och diesel mot biogas är överlägsen andra alternativ. För lokala fordonsflottor som exempelvis stadsbussar, sopbilar och taxi är biogasen idealisk; de hälsoskadliga partikelutsläppen princip elimineras i en modern gasmotor.
Påskynda utvecklingen
Efterfrågan på biogas är betydligt större än tillgången. Det betyder att tiden är mogen för att skapa marknadsmekanismer som driver på utbyggnaden genom att ge biogasproducenterna bästa möjliga ersättning för sin produkt. Koldioxidskatt i kombination med en avgift på fossila drivmedel som riktas direkt till förnybara drivmedel kan påskynda utvecklingen.
I dag finns det ett tiotal regionala gasnät, och längs kusterna väntas antalet öka i takt med att sjöfarten tvingas byta ut olja mot flytande naturgas, så kallad LNG. Detta är ett fossilt bränsle med bättre miljö- och klimatprestanda än olja, som kan ersättas med förnybar biogas i samma takt som produktionen ökar. Ett system där köparna kan välja biogas, oavsett var i landet den matas in eller används, kan enkelt skapas.
För svenska statskassan vore det också en bra affär att ersätta oljeimport med inhemsk produktion av biogas, som kan skapa hållbara jobb i hela landet. Men tyvärr har regeringens politik sammantaget försämrat förutsättningarna för biogasproduktion. 2011 ökade biogasproduktionen med ynka sex procent som en följd av bristande politisk vilja.
Ta fasta på potentialen
Regeringen har nyligen anslagit 280 miljoner kronor för teknikutveckling på biogasområdet fram till år 2016, vilket är ett litet steg i rätt riktning. Vidare har en utredning som ska belysa möjligheterna till en fossilfri fordonstrafik tillsatts, som ska vara klar nästa höst. Det är viktigt att denna utredning tar fasta på vindkraftens och biogasens potential att bidra till en hållbar energitillförsel.
Politikens roll är att sätta ambitiösa mål och långsiktiga spelregler för marknadens aktörer. Då skapas förutsättningar för investeringar i ny teknik och hållbara energilösningar som ger stärkt konkurrenskraft och morgondagens jobb.
Peter Eriksson (MP)
riksdagsledamot
Lars Gustafsson
VD Swedegas
Johan Ihrfelt
VD O2
Stig Holm
VD Swedish Biogas International
Debattartikel i Göteborgs-Posten publicerad 2013-03-03