Gaskraft är ett alternativ till kärnkraften. Den är relativt billig att bygga, klarar industrins krav på leveranssäkerhet, understödjer utbyggnad av förnybar elproduktion och kan finnas på plats mycket snabbt, skriver Anders Mathiasson, Energigas Sverige, och Lars Gustafsson, Swedegas.
I och med Socialdemokraternas och Miljöpartiets överenskommelse på energiområdet ska kärnkraften tvingas bära en större andel av sina samhällsekonomiska kostnader, få skärpta säkerhetskrav och på sikt fasas ut. Beskedet betonar betydelsen av att vi nu får en diskussion om vad som kan komplettera vårt växande energibehov.
Det svenska energisystemet står i dag inför stora utmaningar och omfattande investeringar. Säker, trygg och hållbar energiförsörjning är avgörande för svensk industri och därmed även för tillväxt och jobbskapande. Utbyggnaden av den förnybara elproduktionen ger energisystemet ett fantastiskt positivt tillskott och ett viktigt bidrag till minskade utsläpp och till de långsiktiga klimatmålen.
Den förnybara elproduktionen är dock till stor del volatil och behöver alltid kompletteras med annan produktion som kan tillgodose såväl efterfrågan som framtidens behov oavsett väder och vind. Idag är det framförallt kärnkraft och vattenkraft som står för denna bas. Men kärnkraftens framtid är omdiskuterad och ju mer förnybar elproduktion vi får in, desto viktigare blir det att också hitta ny alternativ baskraft som komplement för svensk kraftförsörjning. Detta gäller speciellt södra Sverige där bristen på elproduktion blir tydlig.
Alternativen kommer att behöva stimuleras både genom ett systemtänk och flera parallella lösningar. Gaskraft är ett alternativ som redan nu borde övervägas som framtida praktisk möjlig del av svensk baskraft. Den är relativt billig att bygga, klarar industrins krav på leveranssäkert, understödjer utbyggnad av förnyelsebar elproduktion och kan finnas på plats mycket snabbt. Gaskraft är även snabbt och enkelt reglerbar och kan när som helst och oavsett väder och vind tillgodose efterfrågan.
En satsning på gas och infrastruktur bidrar samtidigt till att gasmarknaden växer vilket är en förutsättning för att även biogasen ska kunna växa och nå den realiserbara potentialen i vårt land på dryga 20 TWh.
Gas har redan i dag en viktig roll inom olika delar av samhället. Användningen av flytande naturgas, LNG, inom industri, sjöfart och tunga landtransporter innebär att utsläppen av klimat- och hälsostörande ämnen kan minska kraftigt och klart bidra till de uppsatta miljömålen. I Sverige undersöks nu även möjligheterna för en första etablering av Power to Gas, en teknik möjliggör lagring och transport av överskottsel från vindkraft och andra förnyelsebara källor i gasnät.
Gas är med andra ord ett praktiskt möjligt alternativ som ny baskraft. Detta bekräftas nyligen även av en rapport från SKGS, svenska basindustrins energisamarbete. Skälen för detta är bland annat att gaskraften har relativt låga kapitalkostnader och att tillståndsprocessen beräknas ta 2-3 år och byggnationen 2-3 år. Sammanlagt nästan tre gånger så snabbt som för nya kärnkraftsreaktorer.
Inom energibranschen har en spännande diskussion om distribution, smarta nät med integrerade energilösningar och ökad regionalisering vuxit fram de senaste åren. Här finns framtidstro och nyfikenhet. Nya lösningar, affärsmodeller och samarbeten kan bära omställningen av energisystemet.
Men ska detta bli verklighet måste även politiken ta ett nytt steg och gemensamt över partigränserna, hitta en gemensam vision och komma överens om hur vi når den. I den lösningen behöver gasens roll som ny baskraft finnas med. Det är dags att ta tillvara på de möjligheter gaskraften innebär och inte riskera att nödvändiga investeringar i energisystemet försenas.
Anders Mathiasson, vd Energigas Sverige och
Lars Gustafsson, vd Swedegas
Debattartikel i Ny Teknik 2014-10-08