Seminarier

Almedalen 2019 – dags för nya smarta debatter om klimat och energi!

För nionde året i rad arrangerar Swedegas seminarier i Almedalen. Temat är omställningen till förnybar och klimatsmart energi. Här diskuteras cirkulär energi, hur transportsektorn ska bli klimatneutral, effektbrist i kraftnätet och när biogasen kan få långsiktiga spelregler. Möt politiker, företrädare för näringsliv och forskning! Seminarierna arrangeras i samarbete med 2030-sekretariatet/Fores, Svensk Sjöfart, Energiforsk och Energigas Sverige.

Här kan du ladda ner programmet som pdf-fil.

Vi finns på Hästgatan 2. Välkomna!

Måndag 1 juli, 13–14.00

Inga onda cirklar – rätt komponenter i den cirkulära ekonomin

Sverige ligger långt fram vad gäller utvinning av biogas. Med hjälp av statliga investeringar vill politikerna stärka Sveriges ledande position. Samtidigt kan den cirkulära ekonomin inte omfatta allt. Vad mer än investeringar behövs för att bädda för en fortsatt positiv utveckling av den cirkulära ekonomin – i kommunerna, på nationell nivå och i näringslivet?

I samarbete med 2030-sekretariatet/Fores

Medverkande: Tony Clark, VD Avfall Sverige, Helena Sjögren, miljödirektör Skogsindustrierna, Camilla Brodin, riksdagsledamot och energi- och klimatpolitisk talesperson Kristdemokraterna, Annika Hirvonen, riksdagsledamot Miljöpartiet, Hans Kreisel, koncernchef Swedegas/Weum, Åsa Domeij, hållbarhetschef, Axfood

Moderator: Mattias Goldmann, VD, Fores

Inga onda cirklar
Fv: Mattias Goldmann, Hans Kreisel, Helena Sjögren, Åsa Domeij, Tony Clark, Annika Hirvonen och Camilla Brodin

KORT FRÅN SEMINARIET

Mattias Goldmann inledde paneldiskussionen. Trots att cirkulär ekonomi varit ett av de senaste årens buzzwords i Almedalen, menade Mattias, har vi inte preciserat vad det egentligen är eller hur vi kommer dit.

Hans Kreisel fick ordet och delade med sig av tre insikter om vad som behöver hända i energibranschen. För det första; målet om ett förnybart elsystem till 2040 kommer att innebära enorma kostnader, inte minst för att transportera el från Norrlands stora produktion till södra Sverige. För att kapa dessa kostnader måste investeringar öka lokalt. Den andra insikten gällde målet om fossilfria transporter till 2030, för vilket vi måste börja överväga andra energibärare än elektrifiering. Där biogas är nyckeln. Den tredje insikten bestod i att människan är emotionell – inte rationell. Genom att vara medvetna om dessa faktorer, menade Hans, skulle vi kunna skapa magi för den cirkulära ekonomin.

Som representant för skogsindustrin berättade Helena Sjögren att bioenergi och miljö är tätt sammanlänkade. I dag återvinns nio av tio tidningar och tre av fyra pappförpackningar. Det är ytterligare bevis på att Sverige sedan länge klarar återvinningsmål på Europanivå. Från politiken skulle Helena önska att man lät bli att störa ett fungerande system som det cirkulära. Hon vill istället se förbättrade förutsättningar för att göra nya produkter av det återvunna till god kvalitet. Hon är vidare skeptisk till avfallsförbränningsskatten.

På Axfood finns två perspektiv på biogasen, enligt Åsa Domeij. För det första levererar butikerna råvara till biogasproducenter genom överblivna livsmedel. Här finns en flaskhals i att Axfood har mer resurser än vad biogasproducenterna efterfrågar. Åsa efterfrågar tätare mellan biogasanläggningarna. För det andra genomför man mattransporter med egna lastbilar, som har egna mångfaldsmål: lastbilarna drivs av flera olika fossilfria lösningar, såsom biogas, etanol och elhybrider. Från politiken vill Åsa se en strategi för hur vi uppnår fossilfria transporter till 2030 samt en ökad skattebelastning på fossila bränslen.

Som nytillträdd i sin roll har Tony Clark besökt kommunerna och tagit del av hur de på olika sätt arbetar för att främja den cirkulära ekonomin. I Stockholm jobbar man med att göra träkol av bland annat julgransavfall, medan det i Eskilstunas världskända återbruksgalleria ReTuna Återbruksgalleria handlas med saker som annars hade slängts. Tony vill att fler områden, såsom plast och textil, ska omfattas av cirkuläritet och tycker att det ska bli spännande att se utfallet av fastighetsnära insamling i kommunerna från och med 2020/2021.

Annika Hirvonen har perspektiv från både nationell och kommunal politik och anser att energiproduktionen måste bli mer lokal och att biogasens konkurrenskraft måste stärkas – något hon hoppas att biogasmarknadsutredningen ska åstadkomma. Biogasen spelar en central roll på en energimarknad som går från att vara diversifierad till att istället bestå av flera olika energislag. Annika vill se en ökad integrering av matavfall och slam i biogasproduktionen.

Även Camilla Brodin gläds av att den linjära ekonomin i fler sektorer ersätts av den cirkulära. Hon ser att en av biogasens främsta utmaningar består i tillståndsprocesserna för producenterna, där det är viktigt med bra dialog mellan näringslivet och politiken. På frågan om det var rätt att i M+KD-budgeten ta bort stödet till biogasproduktionen, säger Camilla att hon inte var med i det arbetet, men att inga energislag får försummas på bekostnad av andra. En marknadsliberal arena ska råda.  

 

Måndag 1 juni, 16–17.00

En flytande start – klimatomställningen av tunga transporter

Ökad användning av gas som drivmedel är en central del i transportsektorns omställning. Nu kan fartyg tanka flytande gas (LNG/LBG) i Göteborgs hamn och tillverkare som Scania ser en ökad efterfrågan på LNG-drivna lastbilar. Hur behöver marknadsförutsättningarna se ut för en fortsatt utveckling både till sjöss och för tunga transporter på land?

I samarbete med Svensk Sjöfart.

Medverkande: Urban Wästljung, Scania; Christer Bruzelius, Destination Gotland; Tryggve Möller, Terntank; Åsa Burman, Lighthouse; Mattias Backmark, Preem; Åsa Domeij, Axfood

Seminariet avslutas med kommentarer av Rikard Engström, Svensk Sjöfart.

Moderator: Johan Zettergren, Swedegas

Flytande_start 
F.v: Mattias Backmark, Christer Bruzelius, Tryggve Möller, Åsa Burman, Urban Wästljung och Åsa Domeij

KORT FRÅN SEMINARIET

 

Johan öppnade seminariet med att berätta att Swedegas kunders användning av biogas för några år sedan var försumbar, men i dag är uppe i nästan 20 procent. Tunga transporter står för en fjärdedel av den totala energianvändningen och är därför central i omställningen till klimatneutralitet, inte minst för att nå målen om minskade koldioxidutsläpp. Vilka är de främsta utmaningarna?

 

Biogasens tillgänglighet utgör, enligt Mattias Backmark, en stor möjlighet i de nät som Preem är uppkopplade mot. I dagsläget är tillgången inte tillräcklig för 100 procent förnybar vätgasproduktion, men det kommer på sikt, vilket skulle bli betydelsefullt för klimatomställningen. Även om Preem inte kan lova att det blir så, tittar de just nu på och överväger att producera biogas från restprodukter. Oavsett kommer Preem framgent att använda gröna råvaror i större utsträckning. Bland annat satsar de på att ta fram flygbränsle med förnybart ursprung.

 

Enligt Tryggve Möller är Terntanks incitament att satsa på gas dels för att man vill vara pionjär, men också för att det sker så mycket på området just nu. Ett fartyg idag kan drivas på 40 procent mindre bunker, vilket inte var möjligt för 15 år sedan. Idag går Terntanks fartyg främst på LNG, men de har bunkrat biogas vid ett par tillfällen, och det har fungerat utmärkt. Drömmen är att kunna bunkra ett fartyg helt fossilfritt inom några år, berättade Tryggve.

 

Enligt Urban Wästljung består Scanias största utmaningar i själva skiftet till en hållbar transportsektor, som de delar upp i tre pelare. Den första av dessa är att minska koldioxidutsläppet. Den andra är att effektivisera hela transportsamhället, vilket är möjligt genom digitalisering som möjliggör bättre tur- och lastplanering. Den tredje och sista handlar om att fordonen måste bli mycket effektivare.

 

Åsa Burman berättade att hon jobbar på en samverkansplattform för sjöfarten där industri, akademi och offentlighet tillsammans ska hitta lösningar på sjöfartens hållbarhetsfrågor. Enligt henne finns det ett antal större frågor att arbeta med. Ett globalt regelverk för sjöfarten behöver upprättas, så att samma regler gäller på alla vatten. Dessutom behöver fler bränslelösningar bli tillgängliga och energieffektiviteten behöver öka. Men framförallt lyfte Åsa att det i Sverige är helt olönsamt att investera i biogas – en fråga vi borde kunna lösa. Förutsättningarna behöver bli bättre.

 

Åsa Domeij, som representerar köparsidan, berättade att Axfoods största utmaning med biogasdrivna fordon dels är de höga inköpskostnaderna, dels de höga driftkostnaderna över tid. Om tio år, menade Åsa, kommer hela Axfoods fordonsflotta att drivas av förnybara drivmedel. För detta behövs insatser från politiken för att öka tillgången till drivmedel samt en förbättrad distribution. Johan frågade Mattias om Preem kan möta Axfood i detta. Mattias svarade att åstadkomma fler ställen att tanka på lokalt och också att kunna tanka hundra procent förnybart.

 

Angående vårens debatt om sjöfartens miljöprestanda sade Christer Bruzelius att man inte kan jämföra transportkategorier utan att ta hänsyn till vad de transporterar. Fartyg transporterar inte bara personer utan även gods, bilar och allt annat som en ö som Gotland behöver. Vidare menade han att för färjor som forslar stora volymer finns det främst tre saker som vi kan jobba med. För det första måste vi byta bränsle genom att blanda in biodrivmedel. För det andra måste vi skapa förutsättningar för att nå konkurrenskraftiga priser för biobränslet. Slutligen måste vi också se över logistikkedjan; hur ökar vi effektiviteten och transporterar mer volym per resa?

 

Som sista punkt fick paneldeltagarna dela med sig av en sak de önskade av biogasmarknadsutredningen. Mattias hoppades på en nationell plan för hur Sverige ska kunna bygga ut biogaskapacitet genom att utnyttja tillgängliga resurser i produktionen. Christer önskade förutsättningar för att den svenska biogasproduktionen ska ske på konkurrensmässiga villkor och kunna konkurrera med bränslen som tas färdiga direkt ur marken, vilket Trygge instämde i. Åsa Burman tyckte att incitament för att staten ska kunna ställa om sina fartyg hos till exempel Sjöfartsverket vore intressant, medan Urban hoppades på stabila produktionsförutsättningar och spelregler så att kunderna vågar satsa. Åsa Domeij önskade ekonomiska styrmedel som gör det lönsammare att investera i och producera biogas.

 

Rikard Engström avslutade paneldiskussionen som expertkommentator. Enligt hans tycke var panelen tämligen eniga i hur utmaningarna ser ut. Ett grundproblem, enligt Rikard, är att alla pengar läggs på forskning medan det saknas ekonomiska medel till att ge företag incitament att börja implementera de många innovationer som finns för både bil- och sjötrafik. Rikard är övertygad om att branschen kommer lyckas nå målen om klimatneutralitet i tid. Men för detta är den enskilt viktigaste åtgärden att hjälpa företagen att fånga upp det viktiga som forskningen fört fram.

 

Tisdag 2 juli, 10–11.00

Strömavbrott – effektbrist i kraftnätet

Sverige har problem med effektiviteten i elnätet, vilket gör att industrisatsningar runt om i landet skjuts på framtiden. En effektbrist riskerar att slå hårt mot den elintensiva industrin och i förlängningen mot jobb, export och välstånd. Men industrin och forskningen har förslag på lösningar! Hur kan vi motverka en effektbrist? Och varför är en kraftvärmeutredning nödvändig?

I samarbete med Energiforsk.

Medverkande: Linda Flink, Svenskt Näringsliv, Filip Johnsson, Chalmers, Hans Kreisel, Swedegas/Weum, Lotta Olsson (M), Monica Haider (S), Anna Wallentin, Energigas Sverige

Moderator: Markus Wråke, Energiforsk

stromavbrott
F.v: Hans Kreisel, Linda Flink, Monica Haider, Lotta Olsson, Filip Johnsson, Anna Wallentin och Markus Wråke

KORT FRÅN SEMINARIET

I år handlade flera seminarier i Almedalen om kapaciteten och effekten i det svenska elnätet. Markus Wråke frågade om deltagarnas infallsvinklar i frågan.

 

För näringslivet är leveranssäkerheten och kapaciteten i elnäten i storstadsregioner helt avgörande på kort sikt, berättade Linda Flink. På längre sikt är effekten en utmaning; till 2045/2050 behövs 200 TWh el, bland annat på grund av klimatomställning, digitalisering och befolkningstillväxt. Linda lade till att vi måste planera för fler serverhallar för att inte backa in i framtiden. Bland Svenskt Näringsliv är medlemmarna besvikna på felaktiga prognoser och att de investeringar som behövts inte gjorts, trots att elnätsavgifterna ökat.

 

Enligt Hans Kreisel finns det två stora drag i svensk energipolitik. Den första kallar han Törnrosasömnen och prinsens kyss. Sverige har slumrat i hundra år i tron att någon tar hand om energisystemet, kapaciteten och den kommunala attraktionskraften gentemot industrin. Prinsens kyss består av de uppvaknanden vi fått: staten godkände att Amazon anlade tre serverhallar i Sverige, vilket det saknades effekt för enligt Svenska kraftnät. När Northvolt övervägde etablering i 40 olika kommuner hade samtliga kompetensen, men endast tre kunde erbjuda kapaciteten. Det andra draget menade han är politikens icke-insikt i problembilden.

 

Monica Haider menar att det inte är sant att politiken saknar insikt. För 5-10 år sedan kunde ingen tro att Amazon skulle anlägga serverhallar i Sverige. Politiken kan inte styra var verksamheter väljer att etablera sig, och vi kan inte heller planera så att en serverhall ska kunna anläggas i varenda svensk kommun. För att förbättra planeringen finns en genomförandegrupp, som bland annat ser över hur vi får mer närproducerad el och hur vi börjar använda fler kraftslag. På frågan om beskattningen av kraftvärmeskatt är en straffskatt svarade Monica att det är en konsekvens av skatteväxlingen som ska omfatta 15 miljarder, men att det kanske gick lite väl snabbt.

 

Energifrågan är en av politikens viktigaste och central när vi ställer om till ett klimatsmart Sverige, sade Lotta Olsson. Vi behöver mer kraft än tidigare med anledning av den ökade elektrifieringen av flertalet branscher. Sverige attraherar verksamheter som drar mycket energi – i vissa fall lika mycket som en mindre stad. Den energin måste finnas på plats för att säkra jobb och tillväxt och det är ett problem i städer såsom Västerås, Stockholm och delar av Skåne. Lotta menade att det inte bara är en fråga om den totala energitillgången, utan en fråga om att det finns el när det behövs.

 

Ett problem med klimatmålen är att de är satta på produktion och inte på konsumtion, menade Anna Wallentin. Detta är en av förklaringarna till skatten på kraftvärmeverk, som slår fel. Det finns enkla lösningar att omsätta redan i dag, till exempel att nyttja gasturbiner lokalt och använda gasnät som energilager för att kunna reglera effekttoppar. Anna vill se en effekt- eller kraftvärmeutredning samt en kapacitetsutredning med mål om ett övergripande tänk i dessa frågor. Hon hoppas att de kan tillsättas snart med tanke på hur många som är eniga om behovet av dem.

 

Inom sin forskning har Filip Johnsson bland annat tittat på användarsidan och det som kallas variationshanteringsåtgärder, vilka kan lösa delar av problematiken. Ett exempel är hur smarta system vid laddning av elbilar kan känna av prissignaler och hjälpa till att höja värdet på icke-planerbara uttag. Det kan minska efterfrågan vid en effekttopp. Överlag anser Filip att vi behöver förstärka regionnätet, men det finns möjligheter redan nu för ökad flexibilitet. Det behövs en nationell elektrifieringsstrategi. Det är viktigt att vi inte panikinvesterar i något som om 20 år visar sig vara förlegat.

 

Avslutningsvis frågade Markus deltagarna vad de hade valt om de fick välja en sak som kunde lösas på kort sikt. Hans sade att en enda sak är viktig; en plan för hur vi når klimatmålen. Linda vill säkerställa en kontrollerad omställning och då måste vi slippa förhastade och outredda beslut för att undvika oförutsedda effekter. Monica vill se ett samlat grepp kring vart är vi på väg, hur vi ska ta oss dit och hur vi lyckas gemensamt. Lotta vill slopa beskattning av kraftvärmen och uppdatera energiöverenskommelsen till en 2.0-version. Anna anser att vi behöver plocka upp de bra förslag som redan finns. Filip utbrast skämtsamt att han önskar ett stort fett forskningsanslag, men lade sedan till att vi behöver jämföra kostnaderna för att förbättra flexibiliteten genom variationsåtgärder med den tid och kostnad som fordras för att bygga ut distributions- och regionnäten.

 


Tisdag 2 juli, 16–17.00

Så lyfter biogasen

Den svenska gasbranschen har länge bett politiken om långsiktiga riktlinjer för att främja biogasens framtid. Bara så kan den svenskproducerade biogasen få rätt förutsättningar för att bli konkurrenskraftig på en alltmer integrerad och konkurrensutsatt europeisk biogasmarknad. Förra året tillsatte regeringen Biogasmarknadsutredningen, och senast den sista december i år presenterar de sina förslag. Vi anordnar ett samtal mellan representanter för utredningen, politiken, näringsliv, externa specialister och intressenter som utgår från Biogasmarknadsutredningens nuläge. Vad visar den så här långt? Vilka är de största utmaningarna och möjligheterna för biogasen framåt? Vilka förslag behöver vara med?

I samarbete med Energigas Sverige.

Medverkande: Roger Berggren, Biogasutredningen, Rickard Nordin (C), Marc Hoffmann, E.ON, Malin Strand, Fossilfritt Sverige, Anna-Karin Modin-Edman, Arla Foods, Marlene Burwick (S), Johan Zettergren, Swedegas

Moderator: Anna Wallentin, Energigas Sverige

Biogasens framtid
F.v: Roger Berggren, Malin Strand, Marc Hoffmann, Marlene Burwick, Rickard Nordin, Johan Zettergren och Anna Wallentin


KORT OM SEMINARIET

Roger Berggren börjar med att tacka alla som hittills bistått utredningen på olika sätt. Den svenska biogasens konkurrenskraft i Europa är relativt svag, berättade han, och om vi importerar istället för att producera biogas i Sverige får vi inte ta del av de nyttor som finns kopplade till biogasproduktionen. Under 2018 ökade biogasanvändningen i Sverige med 35 procent samtidigt som produktionen gick ner. Detta är anledningen till att utredningen har tillsats.

 

Utredningen kommit till tre huvudsakliga slutsatser; 1) befintlig produktion behöver räddas genom ekonomiska stöd och premier, 2) nyproduktion ska stöttas och 3) ett investeringsstöd bör inrättas för att stötta ny teknik, som till exempel kan möjliggöra förgasning av biomassa. Det är en utmaning att formulera dessa i relation till hur det statsfinansiella systemet ser ut, anser Roger. På grund av de ettåriga statsbudgetarna går det inte att få till längre kontrakt eller att undvika att störningar uppstår under en tioårsperiod. Det försvårar långsiktigheten, vilket är olyckligt då en stor andel av de som tyckt till under utredningens gång efterfrågar just långsiktighet.

 

På frågan av vad som vore drömutfallet av utredningen svarade Anna-Karin Modin-Edman att hon vill se förslag som skapar förutsättningar för cirkulär ekonomi och som ger ökad inhemsk biogasproduktion. För Arla finns fantastiska möjligheter att få till stånd slutna kretslopp av cirkulär ekonomi, då de både har avfall som kan omvandlas till bioenergi och själva använder biogas, bland annat i mejeriet i Visby.

 

Malin Strand hoppas att utredningen ser till trender i övriga delar av samhället, såsom biogasdrivna fordon. Hon hoppas också att förslagen kommer att vara del av en större lösning, där biogasen utgör ett steg i en värdetrappa av flera energislag.

 

Som del bland utredningens förslag hoppas Marc Hoffmann att långsiktiga villkor säkerställs för att möjliggöra planering och satsningar. Ett exempel på bra befintliga stöd från politiken är klimatklivet. Det är vidare viktigt att bädda för investeringar i produktionsanläggningar och premiera den samhällsnytta som uppstår genom exempelvis förbättrad luftkvalitet och minskad klimatpåverkan. Då är skattebefrielser viktiga för att skapa incitament för marknaden och kunderna.

 

Även Johan Zettergren instämde i vikten av långsiktighet och tydlighet i alla delar av värdekedjan – produktion, distribution och användning – för att biogasens potential ska kunna realiseras och nå högsta möjliga utväxling.

 

När Anna välkomnade politiken in i samtalet inledde Rickard Nordin med att uppmana till självreflektion; vi har en situation som vi inte är nöjda med och sannolikt skulle vi inte vara nöjda med den om vi behövde leva med styrmedel som togs fram för fem år sedan. Därför är det viktigt att definiera vad långsiktiga förutsättningar betyder. Det måste fortsätta vara lönsamt att investera på sikt, men det är svårt att garantera lösningar som är relevanta över tid – inte minst med tanke på teknikutvecklingen eller den globala konkurrensen.

 

Marlene Burwick instämde med Rickard; att innebörden av långsiktighet behöver fastställas. Ett exempel på hur vi låser fast oss i förutsättningar som blir utdaterade är alltför snävt skrivna EU-direktiv. Dessa utgör ett problem då de hämmar teknikutvecklingen under flera år. Vi behöver skapa förutsättningar för en ökad biogasproduktion, för att nå miljö- och klimatmål samt hitta incitament som leder till ökad användning och produktion. Detta i sin tur ger oss minskat fossilberoende, fler jobb, ökat välstånd och en mängd ytterligare samhällsnyttor.